Återupprepa till döden

Om ingen annan är intresserad så är det lika bra att göra det själv. Så resonerade Mariam Wallentin och Andreas Werliin när de 2013 bestämde sig för att starta en egen etikett.

Nåja, nu ljuger jag lite.

För inte har omvärlden varit speciellt nonchalant eller ointresserad av dessa två kreativa hjärnors musik. Såväl Wildbirds & Peacedrums som de olika sidoprojekt som duon varit involverade i har återkommande vunnit kritikers och publikens gunst.

Men likväl ville Mariam och Andreas ha en egen plattform att ge ut sin musik på. Så oeberoende som möjligt från stora drakar och tungfotade skivbolagskonglomerat. Resultatet blev Repeat Until Death. Ett skivbolag vars namn är taget från ett citat av George Harrison och som har fokus på akter och artister som båda är involverade i: nämnda Wildbirds & Peacedrums, Nuiversum, Mariam The Believer.

Men här finns även en förhoppning om att ge ut utomstående artister i framtiden. Som Time Is A Mountain, ett band som nästan är fristående om det inte vore för att Andreas Werliin återfinns bakom trumsetet tillsammans med Johan Berthling på bas och Tomas Hallonsten på keyboards.

Repeat Until Death har nyligen gett ut trions utmärkta andra album II. En skiva fylld med snåriga synthslingor, jordiga basgångar och briljant trumspel. En platta som är lika psykedeliskt kittlande som kosmiskt välkomnande. Musik att ta in och låta den plantera små frön av kreativt tänkande i ens hjärna.

Jag mailade med Mariam för att ta reda på mer om Repeat Until Deaths drivkrafter och mål.

Hur kom det sig att du och Andreas startade skivbolaget?
– Det var på grund av det främsta skälet som musiker startar en egen etikett – för att bevara sin frihet och sitt oberoende i en girig och skeptisk miljö. Vi vill kunna göra vad vi vill när vi vill utan att behöva be om andras tillåtelse. Vi vill själva kunna ha kontroll över vårt skapande från den kreativa processen till den färdiga »produkten«.

Vilka intentioner har ni med etiketten?
– Först och främst att släppa våra egna projekt. Vi båda har fem-sex stycken var så bara det blir en hel del. Framöver hoppas vi även kunna släppa andras musik och/eller projekt som vi tycker om och vill lyfta fram. I det långa loppet vill vi inte begränsa oss till format eller konstformer.

– Drömmen är såklart att ha en helt öppen och transparent plattform där alla uttryck kan frodas och få plats; musik, text, konst och rörlig bild. Allt beror på lust men framför allt tid. Det får inte bli för mycket administrativt arbete som går före det kreativa, man sitter redan framför datorn alldeles för mycket som artist.

Vilka format har ni riktat in er på att släppa? Vinyl, digitalt och kassett?
– Vinyl för att det är det vackraste formatet och låter bäst. Men miljömässigt känns det inte speciellt långsiktigt eller coolt att producera. Inte med den vision jag har om vår etikett och det sociala och miljömässiga ansvar vi alla måste ta. PVC är giftigt och svårt att återvinna. Vi vill hitta mer lokala lösningar.

– Vi har planer på att kunna sälja bra digitala upplösningar direkt från vår hemsida framöver. Kassett har jag varit lite sugen på men Andreas är inte helt med mig där än. Eftersom vi är två i styrelsen måste vi rösta om allt (eller nja, jag kan nog bestämma en hel del också i och för sig, ha ha). Men i kassetter är det också massa plast och skit involverat.

– Å ena sidan vill jag gärna ha ett färdigt resultat att hålla i. Den här känslan som musiker att »wow! allt det här abstrakta som fanns inom mig är nu något att ta på«. Det är något abstrakt som blivit konkret! Men å andra sidan sliter det på våra allt mer knappa resurser på jorden vilket inte är okej. Det digitala finns där inom räckhåll och i våra hörlurar.

»Repeat until death« är ett citat som George Harrison skrev på en textpapper till låten »My Sweet lord«. Vad betyder citatet för dig?
– Att allting riktigt bra är värt att återupprepa och vårda och rå om. Eller att allt återupprepas, punkt and repeat.

Repeat Until Deaths logotyp är en orm/drake som biter sig själv i svansen, en figur som liknar den antika symbolen Ouroboros och tanken om något som ständigt kommer tillbaka och återskapar sig själv. Vad innebär symbolen för skivbolaget?
– Grymma Jesper Waldersten har gjort vår mäktiga logga. Jag bad honom om något som är en cirkelrörelse med känslan av återfödelse, yin och yang och evighet. Och så vips blev ormen till.

Ni har hittills gett ut släpp med Mariam The Believer, Wildbirds & Peacedrums och Nuiversum. Det är projekt som ni antingen står bakom helt eller ingår i. Finns det planer på att släppa band och artister som ni inte är involverade i personligen?
– Absolut.

Senaste släppet på Repeat Until Death är Time Is a Mountains andra album II som kom i slutet av oktober, där Andreas Werliin spelar trummor. Deras musik är en fin blandning av kraut, psykedelisk rock och kosmiska elektroniska inslag där musiken är helt instrumental. Vad är det du gillar med detta band?
– Det är musik som gör mig pirrig och rätt och slätt löjligt glad. Som förflyttar mig till stora risfält med japanska drakar och höga berg med bergochdalbanor, och tivolis och massa färger och rörelser som är mer abstrakta mönster. Musik som helt enkelt innehåller massa lek och fantasi och det behöver vi ibland. Speciellt en sådan som jag som har en lite sorgsen kärna men som försöker skratta oftare. Och så älskar jag alla tre som människor och musiker, de är genier allihop.

Hur tycker du att klimatet för mindre skivbolag och etiketter är i dag i Sverige?
– Jag har personligen inte så mycket att jämföra med eftersom jag inte drivit etiketten så länge. Vissa säger att det var bättre förr med mindre myller och skit och andra tycker det är bättre nu med internet och egna plattformar. Men alla har det tufft oavsett – ekonomiskt och utrymmesmässigt. De stora jättarna och kapitalismen sväljer allt och alla i sin väg.

Nämn fem andra etiketter som du gillar just nu?
– Såklart svenska kollegor och vänner som Häpna, Kning Disk, Ideal och Gavin Maycrofts kassettlabel Oma333. Sedan gillar jag min kaliforniska vän Fletcher Tucker som släpper väldigt vackra och lokalt producerade små utgåvor på sitt Gnome Life Records (till exempel en toppenfin kassettutgåva av vår Wildbirds & Peacedrums-skiva Rivers).

Vad har ni på gång framöver med Repeat Until Death, utöver Time Is A Mountain-albumet?
– En digital EP och nästa fullängdsskiva med Mariam The Believer, ny musik med Wildbirds & Peacedrums till en föreställning. Samt vår första kassettutgåva, om jag kan övertala Andreas och hitta återvunnet lokalt material. You live, you learn, förhoppningsvis.

/

Mer om Repeat Until Death här och här.