Dark Times: Förlösande rens

Dark Times är ett ostoppbart band. Deras direkta och okonstlade punklåtar är skapade i ett rus av inlevelse och ren spelglädje. Det är musik utan några strikta regler eller högtravande mallar som bygger på förlösande ilska och attityd. Trion från Oslo blandar influenser från band som Wipers, Dinosaur Jr och tidiga Hüsker Dü med en känsla för dissonans och harmonier. Efter en kassett, ett par EP:s och en digital singel är Dark Times redo för att begå fullängdsdebut i höst.

Jag mailade frågor till bandet för att höra hur allt började.

Hur, varför och var startades Dark Times?
– Vi (AK, Anne och Rikke) kom på att vi skulle starta ett band runt 2010. Vi såg att AKKS, en organisation som fokuserar på kvinnor inom musiken, höll på att starta en ny omgång med instrumentkurser och vi kände för att haka på. Målet var att starta ett eget band. Jag tror att vi alla hade funderat på hur det skulle vara att börja spela och ville testa om vi faktiskt skulle klara av det.

– Tidigare hade vi alltid hållit på med musik och gått på konserter, skrivit om musik och varit involverade i studentradion i Oslo som uppmärksammade musik. Men vi behövde den där extra pushen för att ta det sista steget att bilda vårt eget band. Jag tror sorgligt nog att det är typiskt för tjejer som är intresserade av musik, vi tror inte att vi är bra nog för att be om uppmärksamhet från andra. Vi oroar oss för att vi inte har tillräckligt tekniskt kunnande, baserat på kulturen omkring oss. Men när vi slutligen gjorde det var det verkligen kul och inte alls så svårt.

Vad var den musikaliska tanken när ni startade bandet?
– Det fanns ingen musikalisk idé, vi bara började spela. Till en början lärde vi oss några cover-låtar. Sedan bestämde vi oss för att försöka skriva egna låtar och körde helt enkelt på det som vi kom på. »Talk too much« är vår första låt, AK kombinerade några ackord och vi skrev texten tillsammans. Vi ändrade inget i den. Det var den första låten som vi någonsin hade skrivit och den skapades då, vid det första tillfället som vi skrev något eget.

Dark Times består av Rikke, AK och Sebbe. Vem spelar vilket instrument i bandet?
– Rikke spelar trummor, AK spelar gitarr och sjunger och Sebbe spelar barytongitarr. Alla i bandet bidrar till låtskrivandet.

Som du nämnde arbetade ni med studentradio innan ni startade bandet. Hur var det?
– Rikke och AK var med i ett program om ny musik som hette Bra Trommis. Att göra Bra Trommis var så givande. Vi lärde oss mycket och fick intervjua många av våra favoritband och resa till Texas och Barcelona för att bevaka festivaler. För att inte nämna alla trevliga människor vi lärde känna där. Kommersiell radio är tråkig och sorglig men studentradiokanaler kan göra i stort sett vad de vill och har ett stort spelrum. Alla borde lyssna på sin lokala studentradio!

Musikorganisationen AKKS i Oslo hjälper kvinnor att komma in i musikbranschen och att starta band. Kan ni berätta lite om deras arbete?
– Som nämnts så var AKKS språngbrädan för oss att starta ett band så självklart tycker vi att det de gör är coolt och viktigt. De hjälper kvinnor att börja med musik, antingen som musiker, dj:s, ljudtekniker eller liknande. På AKKS kan du lära dig att spela ett instrument i en trygg miljö utan att bli dömd eftersom alla i stort sett är nybörjare. AKKS anordnar även konserter för sina band så att de får testa att uppträda inför publik, något som ofta är det svåraste steget att ta för många.

– Vi har dock märkt att många människor tittar snett på band som har en koppling till AKKS. De uppfattar dem som kvinnor i någon sorts medelålderkris som sjunger a cappella till Led Zeppelin-låtar eller liknande. Oavsett vad sanningshalten är i det så är inställningen att döma eller titta ned på kvinnor och tjejer som försöker göra något de tycker verkar coolt i en mansdominerad miljö (där även en hel del usel attityd finns) bara patetiskt.

Ni kommer att släppa ert debutalbum i höst. Vad kommer det att heta och vad går det att säga om det musikaliskt? Kommer det vara i samma anda som sjuan Girl hate och digitala singeln Be cool?
– Albumtiteln är hemlig just nu. Musikaliskt är skivan ganska varierad. Den representerar de olika sidorna av vårt sound, från det mer poppiga till det arga. Med på albumet finns även vår längsta och galnaste sång hittills, skriven av Sebbe. Jag vet inte om det kommer att låta som Girl hate-sjuan men »Be cool« (den första digitala singeln från albumet) är med på skivan.

Albumet har spelats in i en gammal bondgård från 1700-talet. Hur kom det sig att ni valde den platsen för inspelningen?
– Vi spelade in albumet i AKs hemstad Rollag och huset ägs av hennes föräldrar. Vi ville komma bort från Oslo för att spela in och tog med vår vän och producent Pål Bredrup (även med i band som Haust och Okkultokrati), tillsammans med studiohjärnan Trond Mjøen (även med i band som Haraball och Haust). De satt i källaren och spelade in oss och vi spelade på första våningen. Det funkade perfekt att vara i huset men det saknade ett par studiogrejer. Vi fick preppa trumsetet med kuddar och halsdukar för att få det rätta ljudet.

Debutalbumet kommer att släppas på Sheep Chase Records, en etikett som har släppt två sjuor med er och en återutgivning av kassetten Dark Times Tape. Är detta ert eget bolag?
– Sheep Chase startades av Terje Ekrene Vik, men AK är nu en del av bolaget. Terje kontaktade oss efter att kassetten släppts på bolaget Ormeyngel. Han ville släppa en sjua med oss vilket vi förstås tackade ja till. Vi släppte Girl hate-sjuan på Fysisk Format. Men sedan bestämde vi oss för att gå tillbaka till Sheep Chase eftersom det skulle innebära att vi skulle kunna släppa albumet själva och även få en bättre förståelse för processen och mer kontroll. Terje är en stor hjälp, vi gillar att samarbeta med honom. Hela historien har en romantisk sida också då AK och Terje nu är ett par.

AK skriver runt hälften av texterna i bandet och Rikke skriver den andra halvan. Vad inspireras ni av i textskrivandet? Vardagliga situationer, personliga erfarenheter, annan musik eller allt däremellan?
– Vi inspireras av våra liv, vad vi ser och läser om och hur vi känner och mår. Ibland skriver vi utifrån ett tema, andra gånger skriver vi bara rakt upp och ned och ser vad som blir av det. Vi känner också starkt för feministiska frågor som är relaterade till att spela musik så några av våra låtar handlar om det.

Vilken musik lyssnar ni på och influeras av?
– Vi lyssnar på olika slags musik men har en kärna av band som vi alla gillar: Sonic Youth, Wipers, Dinosaur Jr, Misfits, Melvins, Hüsker Dü och så vidare. Nyare band som vi gillar och lyssnar på är bland andra Merchandise, Hysterics, The Spits, Total Control. Och självklart gillar vi lokala Oslo-band som Okkultokrati, Urbanoia, Pox, Haust, Blood Suckers och Modern Love.

Rikke har sagt en väldigt sann sak i en intervju med den holländska publikationen KNiK Magazine. Hon sade att det finns många dåliga band med bara manliga medlemmar och att det skulle kunna finnas många icke-perfekta band med kvinnliga medlemmar men att kvoten av dåliga mansband ändå skulle vara större. Ser ni någon utveckling eller positiv förändring i form av fler band med kvinnliga medlemmar inom punk och hardcore-genren i dag?
– Kanske. Vi spelade nyligen med Hysterics som är grymma och även om de skriver feministiska hardcorelåtar så är inte det faktum att de är kvinnor det viktigaste med dem. Det är något som ofta händer med kvinnliga musiker, de reduceras till sitt kön. Folk tycks inte komma över faktumet att kvinnor spelar musik och bara fokusera på musiken.

– Samtidigt måste vi fortsätta att prata om sexism och kassa attityder eftersom de sakerna inte försvinner av sig själva. Jag står inte ut med när män i musikbranschen klagar på att kvinnor höjer sina röster om att de blir behandlade på sätt som inte är okej. Skaffa ett liv, snubbar. Vi försöker bara leva våra liv som vi vill. Här i Oslo finns ett coolt band som heter Pox, ett välkommet tillskott till vår mestadels manliga punkscen. Det finns även band som Modern Love, som består av män, som skriver feministiska texter – Varför är detta så ovanligt?

Konstnären Maren Karlson (kungfuontheinternet) har gjort omslagen till sjuorna Girl hate och Be cool och även en t-shirt och konsertaffischer till ett par av era spelningar. Hon kommer även att göra omslaget till ert debutalbum. Hur kom ni i kontakt med henne?
– Jag tror att det var på last.fm. Det slutade med att hon bokade en spelning till oss i Berlin och när vi såg affischen som hon hade gjort till spelningen gillade vi den och ville arbeta med henne igen. Kärleksaffären fortsatte sedan. Hon är en cool person och konstnär och vi gillar verkligen att samarbeta med henne.

Hennes illustrationer och serier är både lekfulla och brutala. Vad är det ni gillar med hennes konst och varför passar den er musik?
– Temana i hennes konst har en del gemensamt med en del av temana i våra låtar, som vad en kvinna förväntas att vara till exempel. Maren ritar de här stora, starka kvinnorna som beter sig på sätt som är ganska tabu, det gillar vi. De har håriga ben och tänder eld på saker (skratt). Hennes estetik har också ett slags klassiskt punkigt konststuk som är coolt.

Vad gör ni när ni inte spelar i Dark Times? Har ni vanliga jobb eller arbetar ni med musik eller kultur i andra sammanhang?
– AK och Rikke har jobb. Sebbe studerar konst och är en riktigt talangfull konstnär. AK jobbar med samtida musik och skriver till och från om musik i olika publikationer. Rikke driver ett efter skolan-program för barn och spelar i ett annat band som heter Brain Waste.

Ni är en del av Black Hole Crew i Oslo, tillsammans med band som Haust och Okkultokrati. Vad är Black Hole Crew för sammanslutning?
– Det är bara en grupp med vänner som spelar i band. Våra kompisar kom på namnet innan vi startade Dark Times. Men eftersom vi känner dem och hade en del gemensamma teman och uppfattningar så inkluderades vi i crewet. Vi delar replokaler och gör spelningar tillsammans, men det är inga hemliga ceremonier eller något sådant inblandat i det hela.

Vad har ni på gång förutom ert debutalbum, så som spelningar och andra släpp?
– Inget för tillfället. Sebbe är i Portland i USA i sommar, så vi har semester under en period. Men när albumet har släppts kommer vi definitivt att spela så mycket som möjligt!

Mer Dark Times här och här

Sheep Chase Records