Videogodis, ungt mörker och en albumintroduktion

Dagens tillgänglighet till mjukvara och digital teknik möjliggör en annan vitalitet hos unga musikskapare än vad som var fallet för 10-15 år sedan. Det kanske är ett drastiskt påstående, men jag stöter hela tiden på artister som är lysande exempel på detta. Senast i raden är Haleek Maul, en 16-årig rappare från Barbados. I en intervju med Fact Mag berättar han att han började rappa vid 11 års ålder och strax därefter upptäckte musikprogram som Ableton, Reason och FL Studio. Obskyra ljud och soulsamplingar blandades med osentimental rap och inspiration från Eminem, Gorillaz, Fever Ray och Portisheads ”Dummy”-album.

På Haleek Mauls debut-EP ”Oxyconteen”, som går att ladda ned gratis hos Merok, märks denna vitalitet. Dels i friheten från genrebegränsningar. Det ligger en matta av mörker, främst genom orkestrala samplingar, som gör musiken tung och ödesmättad. Samtidigt finns en direkthet i rappen som håller uppmärksamheten på helspänn. Bitar av Burial och King Midas Sound möter ASAP Rocky och något mer skruvat – Haleek Mauls eget avtryck.

Det färska finns också i texterna. Det är bilder av att vara ung och ha mer möjligheter än någonsin via internet och digitala kanaler. Möjligheter som övergår i vemod när man upptäcker att de omgivande strukturerna begränsar. Haleek Mauls röst ger en känsla av klaustrofobi men hans mål är tydligt, han ska bort från normer och lösa upp mentala lås.

Annars har det senaste dygnet handlat om videor. Four Tet, vi kan inte tjata nog om honom, släppte tidigare i maj en fantastisk remix av Neneh Cherry & The Things omtalade tolkning av ”Dream baby dream”. Nu har den förärats av en video av Ted Said. Gummisnoddar, metallplattor och Nenehs grimaserande räcker för att bilderna ska samspela perfekt med Four Teats studsiga omgörning. Minimalt och underbart bra.

Anbuley släppte tidigare i år EP:n ”Kemo’ Yoo Keke”. Nu kommer uppföljaren ”Oleee” där den ghanansk/österrikiska sångerskan fortsätter med högt tempo och en blandning av beats som överraskar. Okomplicerad och strålande tropical bass som får en maxad inramning i titelspårets video, fylld med färger och cool 70-talsestetik.

Till sist. El Perro Del Mar ger ett smakprov/introduktion till kommande albumet ”Pale fire”, låten ”Innocence is sense”. Krypande och kylig popmusik med naken trummaskin som inleder försiktigt och växer till något större och omslutande. Jag gillar det verkligen. Inte minst videon med sin suggestiva stämning och blinkningar åt exorcism.