Musik mellan nyheter och relationer

När jag hittade bilden till denna lilla text kom jag att tänka på ”Short cuts”, Robert Altmans film från 1993 om några människors liv utanför Los Angeles. Inte mycket händer under filmens dryga tre timmar. Två par träffas och äter middag samtidigt som deras äktenskap håller på att krackelera. En telefonsex-operatör fryser ut sin man. En polis bedrar sin fru och tre killar åker på fisketur. Mitt i allt en märklig, otäck bagare spelad av Lyle Lovett. Historierna pågår parallellt och råkar man somna ifrån gör det inget om man missar en halvtimme. Det är bara att hoppa in i flödet igen.

I en av mina favoritscener har servitrisen Doreen (Lily Tomlin) och hennes suput till man Earl (Tom Waits) en liten privat cocktail i sitt skruttiga lilla hus när en jordbävning inträffar. Fulla och fnissiga går de in under en dörrpost och konstaterar lugnt: ”it wasn’t a big one”, när skakningarna slutar.
Livet mellan händelserna. Är det något ”Short cuts” lyckas skildra är det just det. Livet som pågår utan att direkt störas av yttre faktorer. Inte ens naturkrafter. I filmen vävs historierna ihop av en cellist och en luttrad jazzsångerska.

Men musiken skulle lika gärna kunna vara ambienta ljudmattor. I alla fall under öppningscenen där helikoptrar sprutar insektsmedel över staden mitt i natten.

Telefonledningar, smog, soldis, skymning. Jazz eller ambient? Det spelar inte så stor roll. Musiken finns där mellan nyheter och relationer. I kväll dyker den upp på Debaser Slussen i Stockholm då jag (och Kristofer, om han piggnar till)  spelar skivor innan och efter konserten med ambientgruppen Barn Owl från San Francisco. Inför kvällen har Daniel ”Tatti” Persson gjort en mix med Barn Owl-spår och besläktade projekt som Porras, Caminiti och Date Palms.

[soundcloud]http://soundcloud.com/adrian_tma/void-and-devotion-mix[/soundcloud]