I know it’s only känslosamma Mannen-Med-Gitarren but I like it

Sånt här får man kanske passa sig för att säga 2011, men hörni, de senaste veckorna: vilken återkomst för den känslosamma Mannen-Med-Gitarren ändå! Det slog mig just nu, mitt i all spännande, modern klubbmusik (i brist på bättre samlingsbegrepp, den här musiken spelas ju verkligen inte nödvändigtvis på klubb) som kommer från framför allt UK just nu, har det också släppts väldigt mycket musik som är stundtals lika bedårande som den är påfallande homogen och konventionell, nästintill reaktionär – åtminstone för en modernist.

Man vill ju att livet ska vara disco, eller möjligtvis svårt avantgardistisk punkrock. Så hur ska man egentligen förhålla sig till Cass McCombs ”County line”? Låten är ju perfekt, perfektion, i all sin traditionella enkelhet. Nog har jag försökt spela albumet några gånger också, men kommer egentligen aldrig förbi det här första spåret – det är fortfarande min bästa hittills i år.

Sedan kom ”Several shades of why”, där J Mascis på sedvanligt vis gnäller sig igenom sina sånger, men på ett så uppriktigt och vädjande sätt att det inte heller går att ens försöka kritisera. Och strax därefter Alex Turners lilla EP ”Submarines”, som kan vara det mest lyckade anglofila soundtrack jag hört sedan Badly Drawn Boy tonsatte Hugh Grants vuxna uppvaknande i ”About a boy” – lyriken är lika begåvad som alltid.

Nästa vecka släpps Thurston Moores fjärde (eller femte, beroende på hur man räknar) soloskiva ”Demolished thoughts”, där Sonic Youth-sångaren blommar ut som en klassisk songwriter. Här finns flera spår som får en att kippa efter andan lite, liksom som den Bon Iver-låt som släpptes för bara några timmar sedan.

Och då har jag inte ens nämnt Fleet Foxes sönderkramade skäggrock eller gitarrmannen framför andra – Jim James! – som med ”Circuital” befäster My Morning Jackets status som ett av de allra främsta moderna amerikanska rockbanden.

Så kalla mig Tut-Bjurre för all del, men ge de här Rockmännen en chans… så lovar jag att nästa inlägg ska handla om nåt nytt och hippt – som snubbstep eller gubbstep!