Tramporgeldemonik och nonsensmandarin

»O Superman (for Massenet)« – Laurie Anderson
Jag brukar betrakta den amerikanska mulitimediakonstnären Laurie Anderson som min absoluta husgudinna. Just hennes otippade åttiotalshit »O Superman (for Massenet)« väver på ett snyggt sätt ihop musik, teknik och politik. Här finns allt sådant som jag gillar: vocoderrösten, tanken om cyborger och faktiskt också en tydlig referens till opera.

»Die Sonne (feat. Blixa Bargeld)« – Gudrun Gut
Två tyska industriikoner gör gemensam sak i tidernas snyggaste technoduett – övriga kommentarer överflödiga!

»Control« – Spoek Mathambo
Joy Division är gamla tonårsfavoriter. Jag blev nyligen påmind om sydafrikanska Spoek Mathambos några år gamla »darkwave township house«-cover på »She’s Lost Control« igen. Frågan är om inte den lika maniska som dansanta desperationen i den här versionen rent av överträffar originalet.

»West End Girls« – Pet Shop Boys
Ingen annan låt – inte ens »London Calling« med mina gamla punkhjältar The Clash – kan få mig att längta lika starkt till Arsenals hemstad som »West End Girls«. Eller för den delen förflytta mig dit mentalt när Londonsuget blir för starkt.

»Puttin’ on the Ritz« – Taco
Det här måste vara min första stora låtförälskelse – jag var ju bara ett par år gammal när den kom. Tacos syntversion av Irving Berlins »Puttin’ on the Ritz« med steppsolo kan vara orsaken till att jag har en förkärlek för både synthesizers och musikalgenren.

»Little Trouble Girl« – Sonic Youth
När jag var liten ville jag helst av allt spela piano, men det var inte praktiskt möjligt. Efter att med stor besvikelse ha tragglat med både blockflöjt och fiol blev det till slut gitarr. Sedan upptäckte jag tack och lov Sonic Youth och förstod att en gitarr inte nödvändigtvis måste låta som en gitarr. Det blev, som man brukar säga, inkörsporten till tyngre grejer. Just »Little Trouble Girl« är väl soundmässigt en ganska beskedlig Sonic Youth-låt, men jag älskar titeln – det är fortfarande ofta så jag känner mig.

»Upp, upp, upp, ner« – bob hund
Pluggade litteraturvetenskap och vaknade för likheterna mellan modernistisk poesi och bob hunds okonventionella rocklyrik. Hade tänkt skriva en kandidatuppsats om något helt annat, men min lärare tyckte att jag skulle skriva om bob hund istället och så blev det. »Upp, upp, upp, ner« är ett av de finaste exemplen på bob hund-poetiska texter i rakt nedstigande led från Gunnar Ekelöf.

»Lullaby« – The Cure
The Cures gothglåmiga vaggvisa är en typisk tonårslåt som jag återkommer till nu och då. För mig finns det någon sorts trygghet i det där svärtade soundet på albumet »Disintegration« i allmänhet och låten »Lullaby« i synnerhet. Den är liksom knarrande och »creepy« på ett tilltalande sätt.

»Der Amboss (feat. Die Krupps)« – Client
Jag har försökt göra en mixtape som genom både äldre låtar och covers ringar in mycket av det som är återkommande drag i min skivsamling. Det visade sig vara sådant som miljöljud – typ ljudet av fotsteg – melankoliska och lite gnagande stämningar, stålhamrade beats, snygga syntslingor och tydligen också texter på tyska. Clients och Die Krupps version av »Der Amboss« låter helt klart tuffare än det rätt mesiga Visage-originalet.

»VW-Käfer« – Welle: Erdball
Den här låten gav mig ett längre dj-vikariat i början av 2000-talet. Numera funkar den ypperligt som soundtrack till sommarens industrisemestrar i Ruhrområdet.

»October (Love Song)« (Carter Tutti Remix) – Chris & Cosey
När jag skrev min kandidatuppsats i musikvetenskap (jo, det blev en i vardera musik- och litteraturvetenskap) om brittiska industripionjärerna Throbbing Gristle levde jag med deras musik – eller snarare oljud – i lurarna varje dag. Men efter att till slut ha lyckats se bandet live i Barcelona för sex år sedan har jag svårt att lyssna på skivorna. Konserten var helt enkelt så oöverträffbar att det bara låter futtigt i stereon.

Nyligen gjorde Chris & Cosey – två av medlemmarna i TG – sin första Sverigespelning på Kägelbanan i Stockholm. Det var också häpnadsväckande bra, men jag vågar fortfarande lyssna på »October (Love Song)« – gärna i duons nya remixversion under namnet Carter Tutti.

»Shanzhai (for Shanzhai Biennial feat. Helen Feng)« – Fatima Al Qadiri
»Nothing compares 2 U« har egentligen aldrig varit någon personlig favorit, men jag betraktar Sinéad O’Connors version av Prince-låten som synonym med en viss period. Nu har den kuwaitiska electronicaartisten Fatima Al Qadiri gjort en lysande tolkning med sång på nonsensmandarin.

»Janitor of Lunacy« – Nico
Det sägs att musikkritiker är misslyckade musiker och det ligger kanske en del i det. Jag var åtminstone en väldigt självkritisk låtskrivare och den enda låt som jag blev någorlunda nöjd med skrev jag efter att ha sett dokumentären Nico Icon. Den tyska sångerskan och supermodellens livsöde är fascinerande, men framför allt är hennes röst fullkomligt hänförande. Inte minst i tramporgeldemoniska Desertshore-spåret »Janitor of Lunacy«.

»Syv cirkler« – Else Marie Pade
En av de stora förmånerna med journalistyrket är att man får chansen att träffa människor som man aldrig hade mött annars. När jag skulle intervjua den danska tonsättaren Else Marie Pade gick jag vilse i ett bostadsområde utanför Köpenhamn och fick ringa henne för att fråga efter vägen. När jag kom fram stod hon i dörren med nycklarna i handen, redo att gå ut och leta efter mig.

På bordet stod kakorna uppdukade och där satt vi sedan och pratade om hennes möte med den elektroakustiska musikens utomjordiska klangvärldar och tiden i Frøslevlägret, där hon hamnade efter att ha tillfångatagits av tyskarna under andra världskriget eftersom hon var aktiv i motståndsrörelsen. Den danska elektronmusikens mormor fyller 90 år i december så jag firar med »Syv cirkler« redan nu.

»Svefn-g-englar« – Sigur Rós
Mitt första möte med Sigur Rós och början på en förmodligen livslång kärlek till isländsk postrock som upphäver tyngdlagen.

(Fotnot: låten »October (Love song)« med Chris & Cosey finns inte med som ny remix, utan bara i en äldre version.)

Johanna Paulsson är frilansande kulturjournalist och musikkritiker i Dagens Nyheter. Hon medverkar också i den aktuella antologin DJ Culture in the Mix: Power, Technology, and Social Change in Electronic Dance Music (Bloomsbury) med kapitlet »War on the Dance Floor: Synthscenen’s Military Power Games« som handlar om synthscenen och militär estetik samt maktrelationen mellan dj och dansgolv i allmänhet.

Följ henne på twitter.com/jopaulsson