Tre citat, lite ältande och några tips.

Nu ska vi se. Hej! Aha, ni känner förstås redan till James Blake-mixen för BBC? Bra. Jaså, remix-mixalbumet (eller vad man säger) med The Weeknd också? Toppen. Då kan vi gå vidare, jag ska nämligen till Bokmässan och det är ett herrans liv. Det var på vägen himla länge sedan jag hade en så omtumlande läsupplevelse som Inger Christensens ”Det” från 1969 – men som gavs ut på svenska (Modernista) först 40 år senare, samma år som Christensen gick ur tiden.

Ur detta enda ord – ”DET” – växer en hel värld, den blommar ut likt klot av fyrverkerier. ”Jag kallar ju på dig när jag tror att du går ifrån mig”, skriver hon. ”Jag kallar ju på dig när jag tror att du går ifrån mig” upprepar jag. Sådär håller vi på om nätterna, jag och Inger.

Av helt andra anledningar tycker jag om Skriets nya album. ”Vi äter alla i solen (…) inget särskilt händer”, sjunger Isak Sundström på inledande ”Ett hål i sommaren” och släpper ut all  sin samlade svärta i hagen. Musiken låter precis som titeln.

Och en annan sak: årets bästa samling är här. Eller, åtminstone den med bäst titel: ”Live & Remastered mixed by Larry Levan, David Morales, Todd Terry, Kenny Carpenter & Justin Berkmann: Ministry Of Sound 20th Anniversary Boxset”.

Om vi stannar inom samma genre har Ronny & Rezno fått en respektabel behandling av Carl Craig. Eller så här: det låter som att Carl Craig borde ta sig an just Skriet. Från 7:13 i ”Heartbreak Theme (C2 cinnermx remix)” piskar Craig upp en alldeles egen housetornado.

TIll sist. På den kommande Blawan-singeln mässar en röst ”It aint what you got – it’s what you do with what you have”. Ursäkta mig för att jag för en liten stund tillåter mig att inte vara cynisk, begränsad och realistisk  – men den raden är jag beredd att tatuera över bröstkorgen.

Jag är också beredd att tro att den bärande raden i Four Tets ”Pyramid”  handlar om dig, capish?

Det var bara det. Måste rusa.