Kara-Lis Coverdales album Aftertouches

Kara-Lis Coverdales album Aftertouches

Tattis vårprimörer

Konsumentupplysning Daniel Persson plockar fram vacker drone, själfulla analoga synthar, ett magiskt musikermöte och Kara-Lis Coverdales skiva Aftertouches för att hälsa våren välkommen.

1. Paki/Visnadi – Imaginary Choreography
Imaginary Choreography är utgiven på Antinote. Den franska etiketten drivs av bland andra musikern Iueke vars skivor från tidigt 90-tal relativt nyligen getts ut. De är riktigt bra, som det mesta på Antinote. Den här gången har de grävt fram en kassett som spelades in på 80-talet. Två italienare står bakom den och den är tänkt att användas som musik till övningar på dansskolor. Rekommenderas varmt.

2. FRKWYS Vol. 12: Robert Aiki Aubrey Lowe & Ariel Kalma – We Know Each Other Somehow
Ännu ett löjligt lyckat möte mellan två musiker, sammanförda av geniet Matt Werth. Efter att ha gett ut den fina Ariel Kalma-samlingen för ett tag sedan har Werth nu fört samman Ariel Kalma med Robert Aiki Aubrey Lowe. Den sistnämnda ger bland annat ut musik som Lichens och släppte en fantastisk tolva under eget namn för något år sedan.

FRKWYS012CD A
3. Sarah Davachi – Barons Court & Qualities of Bodies Permanent
Två skivor av Sarah Davachi där Barons Court är hennes debutskiva som hon släppte efter ett par kassetter. Sarah är akademiskt skolad men musiken hon gör är likväl väldigt själfull. Hon använder instrument som Buchla 200, Music Easel, EMS Synthi, Sequential Circuits Prophet, flöjt och cello.

4. Alex Cobb – Chantepleure
Barons Court är utgiven på etiketten Students of Decay som drivs av Alex Cobb. Alex har nyligen släppt sin andra skiva i eget namn. Det handlar om drygt fyrtio minuter av vacker drone som du bör kolla upp om du gillar artister som Kyle Bobby Dunn.

5. Kara-Lis Coverdale – Aftertouches
Kara-Lis Coverdales debutskiva är väldigt fin – och hennes andra skiva Aftertouches är asbra. En perfekt blandning av Terry Riley, Steve Reich och Oneohtrix Point Never.

6. Rrose – Having Never Written a Note for Percussion
Rrose är, med all rätt, en mycket respekterad artist inom främst techno. Ibland ger hen sig på annan typ av musik, som på den senaste skivan som släppts på Furtherrecords. Där tar Rrose sig an James Tenneys Having Never Written a Note for Percussion. Det är två versioner, en studio och en live, dryga halvtimmen vardera. Mycket vackert.