Mark Fry And The A. Lords

1972 släppte Mark Fry en mytomspunnen skivan som enbart gavs ut i Italien. Han var där som konststudent och råkade av en händelse spela in en skiva under sin vistelse. Först 1991 när den gavs ut en andra gång började den få den uppmärksamhet den förtjänade. Mark var rejält påverkad av lsd under skivinspelningen och lyckades (trots det/på grund av) skapa en vacker, lekfull och väldigt brittisk melankolisk folkpopskiva. Sedan dess har han mest ägnat sig åt målning men även släppt en andra skiva som jag inte har hört.

För ett par år sedan började medlemmarna i The A. Lords (Michael Tanner/Plinth och Nicholas Palmer/Directorsound som nyligen släppte ett vackert självbetitlat album) maila Mark musik och frågade om han var intresserad av att spela in en skiva. Och nu är det äntligen här och det är ett alldeles förbannat vackert litet verk som låter så underbart brittiskt. Ja, det låter till och med lite Robert Wyatt på sina håll.

Det fina omslaget är gjort av Iker Spozio och med skivan följer en liten påse med frön för att så ett Rowanträd, sådant gillar man.

http://vimeo.com/9812339