Plura röker av bara farten

Plura nämner den i sina texter nästan lika ofta som ”himmel” och ”alkohol”. Bland alla resor, brustna hjärtan och bardiskar finns cigaretten där. Ibland i vardagspoetiska skildringar, andra gånger bara i förbifarten. Men alltid som en ständig kompanjon som glöder mellan hans fingrar.
– Jag började skriva om det ganska tidigt, det är ju en ganska klichéartad grej med whiskey, konjak och cigaretter. En typiskt manlig tradition inom film och litteratur där folk som Hemingway och Humphrey Bogart huserar, säger Plura.

En ganska uttjatad bild?
– Absolut, men de liknelserna funkar oftast väldigt bra.

Vad har rökandet betytt för dina texter?
– Jag vet inte om jag hade skrivit på ett annorlunda sätt om jag inte hade rökt, men det har ju påverkat dem. Cigaretten står för vemod, eftertänksamhet och ger en bild som alla förstår, den ensamma konstnären. Sedan är det lite spektakulärt också, det är ju tufft att röka, haha.

Hur kom det sig att du började?
– Människor har olika behov, jag gillar att stoppa saker i munnen. Som cigg, mat och alkohol, det går nog långt tillbaka till barndomen och den orala fasen.

Du var på semester på en grekisk ö för några år sedan, där man fick röka överallt. Hur var det?
– Det var på ön Symi. Jag hade blivit förkyld på flyget dit och gick till det lokala apoteket. När jag kom dit satte jag mig i en fåtölj och på bordet bredvid stod ett askfat. Jag tittar upp och ser att apotekaren sitter och blossar så jag tände en cigarett och rökte förundrat. När det sedan blev min tur och jag bad om något mot min onda hals så gick han och hämtade medicin, fortfarande med en cigg i näven! Och så var det överallt, folk rökte helt obekymrat. Det var verkligen ”smokers paradise”.

Skulle du vilja att det var så i Sverige?
– Nej, men däremot på restaurangerna. När det blev rökförbud gick jag inte ut under en period, jag satt ensam hemma och rökte under fläkten. Men man vänjer sig, som det så tråkigt heter.

I ”Fulla för kärlekens skull” sjunger du ”jag sätter mig i bilen och röker en cigarett, ja, ännu finns den sorten som inte gör allt rätt”. Det vilar något rebelliskt över den raden.
– Ja, vissa är så känsliga och fisförnäma. Visst ska man tänka på de som är allergiska men sedan förbudet trädde i kraft så kan man knappt röka på uteserveringar utan att få blickar från sura damer. Tyvärr är det på väg att förbjudas där också. Men jag röker egentligen inte som någon protest, jag röker av bara farten!

Det sägs ju att cigaretter försämrar ens smak. Är inte det ett bra argument för att dra ner på det, med tanke på ditt matintresse?
– Det är inte sådana saker som påverkar smaklökarna. Carla har inte rökt en enda cigarett i hela sitt liv men har uselt lukt och smaksinne. Själv har jag en otrolig smak och kan känna odörer och dofter som inte andra känner. Smak är kunnande och kultur, man måste lära sig det. Så det är en myt som jag med glädje avfärdar.

I din bok ”Resa genom ensamheten” kopplas rökandet till döden. Har du aldrig tänkt att du borde fimpa för gott?
– Jodå, speciellt på morgnarna. Nikotin är ju ett starkt gift som vissa menar är mer beroendeframkallande än heroin. Men samtidigt sköter sig det själv nuförtiden, oavsett vad jag tycker.

Du måste vara en av de svenska artister, om inte den enda, som skrivit mest om att röka. Varför är det inte fler som gör det?
– Det kanske inte är så många röker, jag känner väldigt få. Peter LeMarc blossar bara när han träffar mig, och då tar han alltid mina cigaretter. Likadant med Håkan Hellström. Den svenska artisteliten är väl ett hälsosamt släkte helt enkelt, dom spelar golf och tränar, haha.

Men du kommer att fortsätta att skriva om det?
– Ja, det bara dyker upp i texterna utan att jag tänker på det. Det sköter sig självt det också.

Fakta

• Plura är aktuell med kokboken, ”Pluras kokbok : Provence – Kungsholmen – Koster”.

• Snart åker han på sin sedvanliga låtskrivarresa till Koster på Västkusten för att göra material till ett nytt album med Eldkvarn. Enligt rapporterna har Jari spelat amerikansk country som inspiration.