Chief Keef: Utan ansträngning

Det finns ett numera ganska berömt klipp på sajten Worldstarhiphop.com där en kille i nedre tonåren får ett totalt sammanbrott. Han springer fram och tillbaka, han skriker rakt ut, han dansar, han rappar, han gör diverse segergester. Han är helt utom sig av lycka. Han har precis fått veta att hans favoritrappare Chief Keef blivit utsläppt ur fängelset.

Chief Keef är en sådan rappare vars person är så oerhört mycket större än hans musik. Han är sexton år gammal och kommer från Chicagos fattiga South Side. Under de senaste månaderna har han rönt mer och mer uppmärksamhet.

I slutet av förra året gick det rykten om att han hade blivit dödad av polis. Lyckligtvis var det inte sant. Men ärligt talat, snubben är sexton år gammal och det har redan ryktats om hans död? Det måste vara rekord.

Annars har han den senaste tiden suttit under husarrest hemma hos sin mormor. Många av hans videor är av den anledningen inspelade i hennes hus. Då och då lägger han upp bilder på sig själv och sin sex månader gamla dotter på twitter. Hon är jättegullig. Och Chief Keef själv är som sagt 16 år gammal.

Hela storyn kring Chief Keef bidrar såklart till hans framgång. Man älskar honom just för att han är den han är. Han är inte nån kanadensisk emorappare med ett förflutet som tonårssåpaskådis. I en genre som är besatt av äkthet är Chief Keef guld värd, om man vill vara cynisk. Det här är så rått, så äkta, kommer jag hela tiden på mig själv med att tänka när jag lyssnar på Chief Keefs musik eller när jag ser hans videor på YouTube.

I flera videointervjuer är Keef hög som ett hus och man riktigt ser fattigdomen som råder i hans mormors hus. Men på senare tid har det börjat rulla in cash för Keef: Han har köpt ett nytt Louis Vuitton-skärp och tar bilder på sig själv och sina pengar.

Men Keef är mer än sin fantastiska historia om lyckad ung man från ghettot. Chief Keef är en fantastisk rappare. Inte en LYRICIST, inte en poet, inte en ordkonstnär. Keef har något annat. Han har en närvaro, en röst som bryter igenom, som följer beatet perfekt, ett nästan naturligt flow i själva rösten. Det låter som att han knappt anstränger sig. Han bara lägger sin text, men ändå glider hans verser och refränger följsamt med.

För de Lex Luger-doftande produktionerna står i huvudsak Young Chop och DJ Kenn. DJ Kenn kommer ursprungligen från Japan och flyttade till USA för ett par år sedan för att satsa på en karriär som rapproducent. Han och Keef kom i kontakt med varandra genom att Chief Keefs morbror av en slump träffade DJ Kenn, som pratar väldigt dålig engelska. Han irrande omkring med asmycket pengar på fickan någonstans i Chicagos South Side och morbrorn bestämde sig för att hjälpa honom med boende.

Ytterligare en pusselbit i den sjuka sjuka rapsagan som är Chief Keef. DJ Kenn har bland annat producerat ”Bang” som är Keefs kanske hittills största hit:

Producenterna Young Chop och DJ Kenn representerar en ung version av det omåttligt populära trap rap-soundet. Ett sound som sedan Lex Luger producerade Waka Flockas Flames första stora hit ”Hard in the paint” varit en av den samtida hiphopens absolut mest framgångsrika och populära ljudbilder.

Men i Young Chops och DJ Kenns version är det här soundet både mjukare och hårdare. Det är smutsigare, hetsigare, innehåller ännu fler pistolljud. Chief Keef använder ordet ”bang”, lite som Waka Flocka konstant upprepar ”bow” och ”Flocka” i sina låtar. Precis som Waka Flocka verkar Keef vara mer intresserad av att få ur sig låtar snarare än att skriva välformulerade, smarta och djupa texter.

Waka Flocka och Chief Keef rör sig i en rapvärld där helheten, soundet och energin i låtarna är överordnad vad som traditionellt anses vara bra och duktig rap. Chief Keefs texter handlar i huvudsak om hans kriminella livsstil, om att han gillar vissa klädmärken och då och då om att tjejer åtrår honom.

Men själva det faktum att han inte skriver snygga och välformulerade rim, utan i princip bara rappar rakt ut och säger vad han vill säga, gör det ännu råare och bättre än om han försökt uttrycka sig genom omskrivningar och metaforer.

Det börjar som sagt gå bra för Chief Keef nu. Om ryktet stämmer så har han signat med Soulja Boy och ska inom kort släppa ett mixtape tillsammans med honom. Så fort han slipper sin husarrest ska han och Soulja Boy ut och turnera.

Chief Keefs fanbase består inte längre bara av Chicagos high school-kids, han är på väg att nå en mycket bredare publik. Keef representerar också en ny kanal att nå ut med sin musik: Genom lågbudgetvideor filmade av DGainz, en självlärd ”street cinematographer” från Chicago, har Chief Keef främst nått ut genom YouTube. Han har haft miljontals visningar långt innan några kreddiga bloggar började skriva om honom.

Det är en utveckling som också har setts i Sverige: Det finns svenska rapgrupper och artister som har hur jävla mycket YouTube-visningar som helst, men som aldrig skulle spelas på radio eller tillåtas uppträda på Nyhetsmorgon.

Chief Keef är en ung man med en hel del problem, men också med en hel del ansvar. Han är frontfigur för en hel våg av unga rappare från Chicago. Men samtidigt tycks han hela tiden hamna i klammeri med rättvisan. Han är en fantastiskt duktig och intressant rappare, men det känns fortfarande svårt att spekulera kring hans framtid.

Senast jag blev lika exalterad över en ny rappare var när jag för första gången hörde ASAP Rockys ”Purple Swag” och ”Peso” för snart ett år sedan –  så fort jag sett lite intervjuer med ASAP så stod det ganska klart att han skulle bli the next big thing. Hans karriär var förutsägbar på ett sätt som Chief Keefs karriär inte är.

Om Keefs musik fortsätter att låta som den gör i dag kommer han aldrig att bli en megastjärna. Hans sound är alldeles för tungt och utpräglat. För visst är trap rap-soundet det största just nu – men Keefs musik är samtidigt långt ifrån den slätstrukna och tillrättalagda version som representeras av stora namn som Rick Ross.

18-årige producenten Young Chop, som producerat hela Keefs mixtape ”Back from the dead”, har nyligen signat med Warner och har sagt i en intervju att ryktet om att Kanye West är ett Chief Keef-fan stämmer. På frågan om pratet om ett samarbete mellan Kanye och Keef stämmer svarar Young Chop kort och gott ”Yep. Yeah that’s happening”. Chief Keef och Kanye!

Men det är fortfarande svårt att se in i Keefs framtid. Kanye kanske backar ur. Nästa gång det ryktas om att Keef dödats av polis kan det lika gärna vara sant. Han kanske är alldeles för nedrökt för att klara av en storskalig musikkarriär. Soulja Boy kanske lovar stort men sviker. Eller så är Chief Keef nästa Waka Flocka och kommer att sälja hundratusentals skivor. Oavsett vilket kommer jag att fortsätta lyssna.

Chief Keef kommer att avhandlas i nästa avsnitt av podcasten Vad blir det för rap?

Sanna Bergs tio låtar med trap rap från Chicago

http://www.youtube.com/watch?v=irXV55wIJrQ