Konsten att leva som gräsänkling

I veckan har jag varit gräsänkling. Jag gillar att kalla mig själv för det, hur fånigt det än låter. Det får mig att tänka på Gösta Ekman. Ett tillstånd som föranletts av att min flickvän i måndags tog flyget ner till Barcelona för lite semester.

Själv har jag fördrivit kvällarna med att bada ensam i en havsvik, titta oproportionerligt mycket på gamla Frasier-avsnitt jag redan kan varje replik av, investera i saker jag kanske inte borde utifrån en mager vikarielön och lyssna på Patrick Cowleys samlade verk (som till exempel Soul Jazz Records verkligen borde samla ihop i en vacker liten låda).

Och så har jag hängett mig åt ett par andra fina saker. Här är en bråkdel av dem.

Bok Bok feat. Kelela – Grime Mix (livespelning)
En sen kväll i Peckham i sydöstra London för några veckor sedan gick Night Slugs-grundaren Bok Bok in i ett dj-bås med ambitionen att spela precis vad som föll honom in. Bok Bok fastnade i det som en gång lockade honom till dansmusiken – grime. Vid sidan om stod sångerskan Kelela och sjöng så vackert hon bara kunde.

The Djoon Experience compiled & mixed by Black Coffee and Joe Claussell (samling)
Just när jag läst färdigt en alldeles fantastisk artikel om gänget bakom Body & Soul och housescenen i New York på 1990-talet damp den här ned som ett brev på posten. Det här är så deep det kan bli från Johannesburg till New York, Berlin och vidare. Magiskt.

Katherine Boo – Behind the Beautiful Forevers: Life, Death and Hope in a Mumbai Undercity (roman)
Sommarens enda nödvändiga läsning.

dBridge – Move Way (tolva)
Ända sedan starten i ett belgiskt 1980-tal har bolagets motto »In order to dance« stått präntat på R&S Records släpp. Det måste ses som en lite småironisk programförklaring. R&S Records sysslar ju inte med popmusik ämnad för dansgolvet. De är lite för introverta, lite för konstiga för det. Drum’n’bass-producenten dBridges lysande dubtechnodebut på etiketten följer logiskt nog precis samma utstakade spår.

King Krule – Six Feet Beneath The Moon (album)

Yoga Records (skivbolag)
När ni är klara med (den i och för sig välförtjänta) hajpen av EM Records borde ni verkligen söka er vidare till etikettens japanska bröder med det fantastiska namnet Yoga Records. Ted Lucas förlorade 70-talsalbum är enbart det yttersta lagret i en makalös katalog.

Francis Bebey – Remix EP (tolva)
Hurra! Pilooski, Caribou och Young Marco förvandlar den kamerunske musikern Francis Bebey till en housestjärna som borde göra Frankie Knuckles grön av avund.

Yung JR – »Raggamuffin« (låt)
Yung JR vet att alla flickor egentligen bara letar efter de hårdaste raggamuffins från Kingston. Det sötaste jag hört i sommar.

Forest Swords – Engravings (album)
Förstås alldeles lysande som Tatti uttryckte det tidigare i veckan.

Tirzah & Micachu – »I’m Not Dancing« (låt)
Veckans bästa fuck off.

Stalley – Honest Cowboy (mixtape)
Stalley är sparsmakad. Nya tejpen är kort men koncis och de tio spåren innehåller enbart två solida gästframträdanden i form av Scarface och ScHoolboy Q. Ohio-rapparen har uppenbarligen fattat grejen.

Visionist & Fatima Al Qadiri – »The Call« (singel)
Jag kan inte vara säker men jag är ändå rätt övertygad om att det är precis såhär det känns att simma runt i sjöarna under Plutos glaciärer.

Bob Dylan – »Pretty Saro« (singel)