Du och jag

De scener från de senaste årens filmer som bitit sig fast längst i mitt minne har ofta någon form av musik med. Och då menar jag något mer genomtänkt än att bara slänga in en Marvin Gaye & Tammi Terrell-duett i en romcom för att signalera ”lycka”. Att använda musiken som ett högst levande inslag och också en del av historien som berättas. Spontant tänker jag till exempel på när Jim James plötsligt dyker upp på en begravning och sjunger ”Goin’ to Acapulco” i Dylan-filmen ”I’m not there”, hur Bill Murray karaokesluddrar sig igenom Roxy Musics ”More than this” i ”Lost in translation”och scenen i ”Winter’s bone” där allting för några minuter liksom stannar upp och man bara sitter och lyssnar andäktigt när Marideth Sisco sjunger sin Orzakmusik.

I Derek Cianfrances bioaktuella ”Blue Valentine” är det en låt som är ett slags tema: Penny and the Quarters lika obskyra som förtjusande doo wop-nummer ”You and me” (nyutgiven i år som vinylsingel på Numero Group). ”You and me” är deras låt, paret man får följa i filmen. Det är det när de precis blivit ett par, när allt bara är oemotståndligt romantiskt. Och det är det när förhållandet är på på väg att ta slut, då den spelas som ett desperat försök att hitta tillbaka det som de en gång hade. Då är låten nästan outhärdlig att lyssna på.

”Blue valentine” visar på ett plågsamt realistiskt sätt hur märkvärdigt svårt det där med tvåsamhet ofta är, eller rättare sagt: blir, med tiden. Hur perfekta man än tycks vara för varandra. Det är kanske ingen film för första dejten. Men se den, det ska man. Inte minst för att Ryan Gosling och Michelle Williams spelar sina roller med en sällsam närvaro och trovärdighet. Och efter att ha fått följa deras relation i knappt två timmar är man helt utmattad – då bokstavligt talat exploderar eftertexterna rakt i ansiktet på en, till tonerna av Grizzly Bears ”Alligator”. Det är kanske en konstig sak att säga, men i två minuter är det är helt fantastiska eftertexter. Det blir lite fel att rycka dem ur sin kontext, utan att ha sett filmen. Och man ska såklart helst se det på stor duk med bra ljud.
Men, här är de: